Tema döden.
Det finns en specifik fråga som har funnits så länge människan har existerat, och för första gången någonsin har denna frågan inte något med personligheter att göra, utan det handlar om en simpel men skrämmande tanke: Vad händer efter döden? Finns det ett paradis, och om ja, bara för de "rena" och "syndfria"? Finns det ett helvete, eller kanske bara något mellanting? Eller, tar livet bara slut efter man har levt det - en gång? Är det tillräckligt att bara få möjligheten att leva en gång och sedan ingen gång, eller är vi för giriga och otacksamma? Vi kanske inte ens vet innebörden av frågan, men ändå så ställer vi den och utan tvekan försöker man hitta ett passande svar. Något som låter klokt och rätt, men inte för osannolikt eller för bra för att vara sant, men jag ställer mig ändå frågan - hur kan vi någonsin få reda på det sanna svaret?
Inom kristendomen, och här riktar jag mig in på katoliker, finns det ett liv efter döden, men det är något oklart ännu om hur detta liv kan se ut eftersom allt hänger på en enda sak - hur du har levt ditt liv som du har blivit given, en enda gång. Det är en ny värld som vi ska anta, dock något som vi aldrig kan föreställa oss, något mystiskt och oklart men samtidigt fridfullt och tryggt. De säger att vi förblir de människor vi är i det liv vi har levt, med en kropp och en själ. Det handlar inte om att det liv vi nu lever på jorden är oviktigt, utan tvärtom. Något som ska kunna förbereda oss inför det liv vi ska leva efter döden, eftersom det kommer vara oändligt större och även något våra tankar inte kan förstå. Men frågan kvarstår - vem är det som får komma till himlen och vem ska till helvetet? Handlar det enbart om synder? Det står ju skrivet att man ska ej handla mot Guds vilja, och inte synda. Men Gud förlåter ju ens synder, eller? Jag hittade ett citat från en katolsk präst i Sverige som fångade min uppmärksamhet:
" Gud låter varje människa få vad hon vill till sist. De som till sist älskar Gud med hela sitt hjärta, all sin själ, all sin kraft och hela sitt förstånd och sin nästa som sig själv, och som ångra sina synder och mottager som en gåva det offer som Jesus Kristus har framburit för deras synder, får vad de vill. De som inte vill det, får också vad de vill - liv utan Gud - för evig tid. " - Fader Frans-Eric.
Det kanske finns ett större samband än bara de tre enkla stegen; 1. Utföra en synd. 2. Be om förlåtelse och ... 3. Hoppas på att bli insläppt till himlen och paradiset? Det kanske inte bara handlar om böner, söndagsmässa och om att läsa Bibeln, men kanske verkligen om att släppa in Gud i sitt hjärta och känna att de synder man har begått var något man faktiskt ångrade?
Katolicismens tro har fått många men under de alla år de har försökt dela med sig av sin tro av livet efter döden, men trots detta börjar folk runt om i världen anse att detta är något som verkar trovärdigt, och personligen vill jag instämma. Hur ska vi, relativt kunniga, människor bestämma vad som händer med oss efter döden, och efter en begravning då vi alla återgår till vårt vanliga liv med ett jobb, en familj, där vi alltid stöter på olika människor och deras familjer och deras åsikter. Det blir som en stor mix utav ord när man nämner den ursprungliga frågan 'Vad händer efter döden, vad tror DU?' Jag kan inte nämna hur många gånger den frågan ställt mig när jag var yngre, men kanske det är bättre att läsa på, försöka förstå, och följa en mall och en tro, än att vandra runt i ovisshet och ett evigt sökande?
Något som väldigt många undrar över, är vad himel och helvete egentligen betyder och hur det ser ut? Hur kan vi veta? Däremot har vi lärda präster som kan intyga oss om att detta är DET rätta svaret, och bland hundratals olika har jag hittat ett svar som passar, och som bara känns rätt.
" Vad är himmelen? Jo, himmelen är ett evigt liv i förening med Gud. Hur skulle den som inte tror på Gud, inte älskar Gud, inte längtar efter honom förenas med honom. Gud har inte någon slags tvångsintagning i himmelen. Däremot kan det tänkas att någon som saknar kunskap om Gud under det jordiska livet, får lära känna Gud övergången från tid till evighet. Den som inte vill lära känna Gud och inte vill älska Gud i evig tid får istället ett evigt liv i helvetet."
Enbart baserat på detta citat känns det nästan som att vi får en andra chans? Även om vi inte varit duktiga just nu, blir vi ändå insläppta, så länge vi VILL älska Gud, och vi VILL lära känna Honom. Då är det väl bara viljan som saknas då, eller? Det finns däremot något mellanting, något som den Katolska Kyrkan varit väldigt säker på att förmedla och informera om, ett liv innan det eviga livet men efter det begränsade - skärselden. Vad betyder detta egentligen och finns det faktiskt folk som tror på skärselden, eller är det något som är så långt borta från sanningen som möjligt? Kan detta vara ett begrepp som förtydligar livet efter döden för troende människor eller gör det livet bara mer komplicerat?
Påven Johannes Paulus II beskrev skärselden såhär : "Skärselden är en nödvändig rening inför mötet med Gud." Alltså är det inte en plats man blir styckad och dömd, utan istället renad och förberedd inför ett evigt liv med Gud. Låter otroligt inspirerande, inte sant? Men kanske ändå inte så osannolikt trots allt.
Det kan tyckas simpelt och inte lika svårt att tala om den Katolska Kyrkan i dessa sammanhang efter som det är så pass tydligt i beskrivningen, men när det gäller en annan olik religion, såsom islam, och dess syn på livet efter döden finns det frågetecken, och kanske även tveksamhet. Jag har dock märkt att det finns en del likheter mellan kristendomen och islam, såsom att det skall finnas ett liv efter döden och de två viktigaste punkterna är att man hamnar i himlen eller i helvetet, men innebörden är inte den samma och reglerna inför döden, med en dödende person, och efter döden inom islam är hårdare i vissa situationer. Däremot är vissa muslimer väldigt säkra på att det kanske inte ens finns ett liv efter detta, eftersom folk under tiden profeterna levde ansåg att detta var fullständigt omöjligt. För mig verkar hela livsuppfattningen vara väldigt otydlig, och fylld med regler och nästan "för" enkla knep för att få en plats i paradiset, såsom att en döende ska exempelvis be en viss bön flertal gånger, och därav säkert får ett bra liv efter detta. Jag ville rikta in mig på vad Koranen säger, eftersom det verkar ganska oklart om vad människorna ansåg, och i Koranen står det klart att de otrogna inte har något logiskt stöd för sin förnekelse av livet efter detta. Den är baserad på gissningar och de säger också: "Det finns ingenting annat än vårt jordiska liv; vi dör och vi lever, och ingenting annat än tiden tillintetgör oss". Men däremot har de ju ingen kunskap om detta, utan de tror bara på ett visst sätt, och även om Katolska Kyrkan visar tecken tydligt och klart uppläses för dem, består deras motbevis av att de säger säger. "Skaffa hit våra fäder, om ni är sannfärdiga"( Koranen 45:24-25 ). Jag hittade däremot ett annat stycke ur Koranen som gjorde mig ännu mer intresserad och argumentationsvillig, något som bevisar att vi måste kunna utföra, även inom islam, goda gärningar för att få ett bra liv efter döden, men gäller detta för alla? Och vad är egentligen det sanna svaret? Finns detta endast för att förvirra oss?
"De som är otrogna säger 'Icke kommer stunden över oss.' Säg: 'Jo, vid min Herre, den skall sannerligen komma över er.' Han känner det fördolda, icke ett grand undgår Honom i himlarna eller på jorden, och det finns icke heller något mindre eller större än detta, utan det står i en tydlig skrift, för att Han skall löna dem som tror och gör goda gärningar, dessa skall få förlåtelse och en härlig lott. Men dem som söker nedsätta Våra tecken i syfte att betaga dem deras kraft, dessa väntar ett plågsamt straff i alla sin gräslighet." ( Koranen 34:3-5).
Det finns alltså kopplingar och likheter från Koranen till Bibeln, kanske religionerna inte är så separerade trots allt? Även om vissa stycken säger otveksamt att det inte finns något annat liv än det jordliga, så finns det tydligen ändå en koppling till något slags efterliv men det är inte tydligt nog. Det står både i Bibeln och Koranen att de som släpper in sin Herre och som tror på Honom utan synder och tveksamhet ska få uppleva något större än tanken kan föreställa sig, något utöver det vi kan förstå. Men hur kan vi någonsin få reda på svaret? Hur kan vi förstå vad som kommer att hända, eller kanske ger detta oss för stora förhoppningar om livet efter döden? Jag själv anser att det som står i Bibeln är det rätta, även om vissa saker gör mig tveksam, men för oss människor på jorden vill vi gärna tänka oss ett liv efter vi har levt här på jorden, vart skulle vi annars ta vägen?
Det är nästan någon slags trygghet för mig, att tänka det finns något otroligt enormt och oförutsägbart efter vårt liv, kanske något ännu bättre än det liv vi lever här.
Patricia Karlsson
Religionskunskap
SP3B
