Tema Döden

Tema döden.

Det finns en specifik fråga som har funnits så länge människan har existerat, och för första gången någonsin har denna frågan inte något med personligheter att göra, utan det handlar om en simpel men skrämmande tanke: Vad händer efter döden? Finns det ett paradis, och om ja, bara för de "rena" och "syndfria"? Finns det ett helvete, eller kanske bara något mellanting? Eller, tar livet bara slut efter man har levt det - en gång? Är det tillräckligt att bara få möjligheten att leva en gång och sedan ingen gång, eller är vi för giriga och otacksamma? Vi kanske inte ens vet innebörden av frågan, men ändå så ställer vi den och utan tvekan försöker man hitta ett passande svar. Något som låter klokt och rätt, men inte för osannolikt eller för bra för att vara sant, men jag ställer mig ändå frågan - hur kan vi någonsin få reda på det sanna svaret?

Inom kristendomen, och här riktar jag mig in på katoliker, finns det ett liv efter döden, men det är något oklart ännu om hur detta liv kan se ut eftersom allt hänger på en enda sak - hur du har levt ditt liv som du har blivit given, en enda gång. Det är en ny värld som vi ska anta, dock något som vi aldrig kan föreställa oss, något mystiskt och oklart men samtidigt fridfullt och tryggt. De säger att vi förblir de människor vi är i det liv vi har levt, med en kropp och en själ. Det handlar inte om att det liv vi nu lever på jorden är oviktigt, utan tvärtom. Något som ska kunna förbereda oss inför det liv vi ska leva efter döden, eftersom det kommer vara oändligt större och även något våra tankar inte kan förstå. Men frågan kvarstår - vem är det som får komma till himlen och vem ska till helvetet? Handlar det enbart om synder? Det står ju skrivet att man ska ej handla mot Guds vilja, och inte synda. Men Gud förlåter ju ens synder, eller? Jag hittade ett citat från en katolsk präst i Sverige som fångade min uppmärksamhet:
" Gud låter varje människa få vad hon vill till sist. De som till sist älskar Gud med hela sitt hjärta, all sin själ, all sin kraft och hela sitt förstånd och sin nästa som sig själv, och som ångra sina synder och mottager som en gåva det offer som Jesus Kristus har framburit för deras synder, får vad de vill. De som inte vill det, får också vad de vill - liv utan Gud - för evig tid. " - Fader Frans-Eric.
Det kanske finns ett större samband än bara de tre enkla stegen; 1. Utföra en synd. 2. Be om förlåtelse och ... 3. Hoppas på att bli insläppt till himlen och paradiset? Det kanske inte bara handlar om böner, söndagsmässa och om att läsa Bibeln, men kanske verkligen om att släppa in Gud i sitt hjärta och känna att de synder man har begått var något man faktiskt ångrade?
Katolicismens tro har fått många men under de alla år de har försökt dela med sig av sin tro av livet efter döden, men trots detta börjar folk runt om i världen anse att detta är något som verkar trovärdigt, och personligen vill jag instämma. Hur ska vi, relativt kunniga, människor bestämma vad som händer med oss efter döden, och efter en begravning då vi alla återgår till vårt vanliga liv med ett jobb, en familj, där vi alltid stöter på olika människor och deras familjer och deras åsikter. Det blir som en stor mix utav ord när man nämner den ursprungliga frågan 'Vad händer efter döden, vad tror DU?' Jag kan inte nämna hur många gånger den frågan ställt mig när jag var yngre, men kanske det är bättre att läsa på, försöka förstå, och följa en mall och en tro, än att vandra runt i ovisshet och ett evigt sökande?
Något som väldigt många undrar över, är vad himel och helvete egentligen betyder och hur det ser ut? Hur kan vi veta? Däremot har vi lärda präster som kan intyga oss om att detta är DET rätta svaret, och bland hundratals olika har jag hittat ett svar som passar, och som bara känns rätt.
" Vad är himmelen? Jo, himmelen är ett evigt liv i förening med Gud. Hur skulle den som inte tror på Gud, inte älskar Gud, inte längtar efter honom förenas med honom. Gud har inte någon slags tvångsintagning i himmelen. Däremot kan det tänkas att någon som saknar kunskap om Gud under det jordiska livet, får lära känna Gud övergången från tid till evighet. Den som inte vill lära känna Gud och inte vill älska Gud i evig tid får istället ett evigt liv i helvetet."
Enbart baserat på detta citat känns det nästan som att vi får en andra chans? Även om vi inte varit duktiga just nu, blir vi ändå insläppta, så länge vi VILL älska Gud, och vi VILL lära känna Honom. Då är det väl bara viljan som saknas då, eller? Det finns däremot något mellanting, något som den Katolska Kyrkan varit väldigt säker på att förmedla och informera om, ett liv innan det eviga livet men efter det begränsade - skärselden. Vad betyder detta egentligen och finns det faktiskt folk som tror på skärselden, eller är det något som är så långt borta från sanningen som möjligt? Kan detta vara ett begrepp som förtydligar livet efter döden för troende människor eller gör det livet bara mer komplicerat?
Påven Johannes Paulus II beskrev skärselden såhär : "Skärselden är en nödvändig rening inför mötet med Gud." Alltså är det inte en plats man blir styckad och dömd, utan istället renad och förberedd inför ett evigt liv med Gud. Låter otroligt inspirerande, inte sant? Men kanske ändå inte så osannolikt trots allt.

Det kan tyckas simpelt och inte lika svårt att tala om den Katolska Kyrkan i dessa sammanhang efter som det är så pass tydligt i beskrivningen, men när det gäller en annan olik religion, såsom islam, och dess syn på livet efter döden finns det frågetecken, och kanske även tveksamhet. Jag har dock märkt att det finns en del likheter mellan kristendomen och islam, såsom att det skall finnas ett liv efter döden och de två viktigaste punkterna är att man hamnar i himlen eller i helvetet, men innebörden är inte den samma och reglerna inför döden, med en dödende person, och efter döden inom islam är hårdare i vissa situationer. Däremot är vissa muslimer väldigt säkra på att det kanske inte ens finns ett liv efter detta, eftersom folk under tiden profeterna levde ansåg att detta var fullständigt omöjligt. För mig verkar hela livsuppfattningen vara väldigt otydlig, och fylld med regler och nästan "för" enkla knep för att få en plats i paradiset, såsom att en döende ska exempelvis be en viss bön flertal gånger, och därav säkert får ett bra liv efter detta. Jag ville rikta in mig på vad Koranen säger, eftersom det verkar ganska oklart om vad människorna ansåg, och i Koranen står det klart att de otrogna inte har något logiskt stöd för sin förnekelse av livet efter detta. Den är baserad på gissningar och de säger också: "Det finns ingenting annat än vårt jordiska liv; vi dör och vi lever, och ingenting annat än tiden tillintetgör oss". Men däremot har de ju ingen kunskap om detta, utan de tror bara på ett visst sätt, och även om Katolska Kyrkan visar tecken tydligt och klart uppläses för dem, består deras motbevis av att de säger säger. "Skaffa hit våra fäder, om ni är sannfärdiga"( Koranen 45:24-25 ). Jag hittade däremot ett annat stycke ur Koranen som gjorde mig ännu mer intresserad och argumentationsvillig, något som bevisar att vi måste kunna utföra, även inom islam, goda gärningar för att få ett bra liv efter döden, men gäller detta för alla? Och vad är egentligen det sanna svaret? Finns detta endast för att förvirra oss?

"De som är otrogna säger 'Icke kommer stunden över oss.' Säg: 'Jo, vid min Herre, den skall sannerligen komma över er.' Han känner det fördolda, icke ett grand undgår Honom i himlarna eller på jorden, och det finns icke heller något mindre eller större än detta, utan det står i en tydlig skrift, för att Han skall löna dem som tror och gör goda gärningar, dessa skall få förlåtelse och en härlig lott. Men dem som söker nedsätta Våra tecken i syfte att betaga dem deras kraft, dessa väntar ett plågsamt straff i alla sin gräslighet." ( Koranen 34:3-5).
Det finns alltså kopplingar och likheter från Koranen till Bibeln, kanske religionerna inte är så separerade trots allt? Även om vissa stycken säger otveksamt att det inte finns något annat liv än det jordliga, så finns det tydligen ändå en koppling till något slags efterliv men det är inte tydligt nog. Det står både i Bibeln och Koranen att de som släpper in sin Herre och som tror på Honom utan synder och tveksamhet ska få uppleva något större än tanken kan föreställa sig, något utöver det vi kan förstå. Men hur kan vi någonsin få reda på svaret? Hur kan vi förstå vad som kommer att hända, eller kanske ger detta oss för stora förhoppningar om livet efter döden? Jag själv anser att det som står i Bibeln är det rätta, även om vissa saker gör mig tveksam, men för oss människor på jorden vill vi gärna tänka oss ett liv efter vi har levt här på jorden, vart skulle vi annars ta vägen?
Det är nästan någon slags trygghet för mig, att tänka det finns något otroligt enormt och oförutsägbart efter vårt liv, kanske något ännu bättre än det liv vi lever här.


Patricia Karlsson
Religionskunskap
SP3B

Äktenskapet inom islam och kristendom

Som jag nämnde i mitt förra inlägg så har äntligen jullovet börjat! Underbart? Det kan man lungt säga!

Trots att man brukar "släppa" allt som har med skolan att göra under lov, så har jag faktiskt funderat rätt mycket över en sak.

Som ni redan vet, så är jag ju djupt intresserad av olika religioner, även om det kanske inte verkade så i mitt inlägg om Hinduismen. För att det inte ska framstå som om jag har någon slags dubbelmoral, så ville jag bara påpeka det. Jag älskar alla religioner förutom hinduismen!

Hur som helst, veckan innan lovet började, hade vi ett prov inom Kristendomen och Islam. Det jag fokuserade på mest under tiden jag pluggade inför provet, det var faktiskt angående hur dessa två religioner resonerar kring ämnet äktenskap. Vad är ett äktenskap? Hur ingår man det? Går det att upplösa? Och även en fråga som jag personligen har grubblat över rätt länge, "får ett kristet par bo under samma tak trots att dem inte är gifta?" Jag är ju muslim och det är något som aboslut inte för förekomma, just därför tog jag reda på hur det ser ut för de kristna. Väldigt intressanta frågor som jag tänker dela med mig av till er!

Jag har skrivit egna frågor som jag då kommer att besvara, tyckte att det var rätt häftigt att få det att se ut som att jag har haft en frågestund på min blogg. Dvs att läsarna skickar in sina frågor och att jag besvarar dem. Det är alltid schysst med lite omväxling, det gör bloggen mer intressant!

Kristendomen är idag världens största religion med ca 2,1 miljarder anhängare. Dock finns det fyra olika inriktningar inom kristendomen. Katoliker, protestanter, ortodoxa och anglikaner. Det jag tänker fokusera på främst är katoliker och protestaner. Som sagt, synen på äktenskap varierar beroende på vilken kristen kyrka det gäller.

Inom katolska kyrkan så är äktenskapet ett av de sju sakramentramenten. Det katolska äktenskapet ingås för hela livet och ses som en spegelbild av Guds förhållande till sin kyrka på jorden och just därför är skilsmässa förbjudet, det existerar egentligen inte ens i den katolska kyrkan. De erkänner inte skilsmässa som ett sätt att upplösa ett äktenskap. Däremot kan man efter en juridisk process komma fram till att ett äktenskap inte var giltigt från början och "ogiltigförklara" det. Det finns en slags civilrättslig skilsmässa som gäller egendom, men makarna är fortfarande gifta. Äktenskapet anses vara oupplösligt enligt bibelordet "Vad Gud har fogat samman, får människan inte skilja åt". Så som jag har uppfattat det så friar oftast pojken till flickan inom kristendomen. Men det kan självklart uppstå att det blir tvärtom, då det inte anses vara fel (vilket dem flesta muslimerna tycker att det är). De senaste decenniet har detta blivit allt med vanligare. Detta gälller för både katoliker och protestaner.

Ser det likadant ut som förr i tiden?

- Man kan konstatera att det som man idag kallar för äktenskap inte såg ut på samma sätt som den gjorde när Bibeln skrevs. Det är olika kulturer och hur ceremonin för att gå in i äktenskapet såg ut skiljer sig från hur det ser ut i vårt svenska samhälle.Det innebär att äktenskapet, det som vi i Sverige 2010 kallar äktenskap, inte kan sägas vara något som Bibeln tvingar oss in i. Dock är trohet något som Bibeln tar upp gång på gång. Äktenskapet lyfts upp som en bild för att visa på människors trohet eller otrohet mot Gud i Gamla testamentet. Jag tolkat detta som att Gud vill att vi ska vara trogna mot varandra i relationen och hålla oss till en man eller kvinna och just därför kan äktenskapet vara en hjälp till detta. I äktenskapet lovar man ju varandra trohet inför varandra, inför andra och inför Gud.

Men i dagens samhälle ser man inte det på detta sätt utan det är väldigt vanligt att ett kristet par är sambos. Dock finns det undantag. Jag personligen tror att detta beror på att antigen så har man inte så pass mycket kunskap om sin religion eller så väljer man själv att inte följa den. Alla har ju rätt till att välja sitt eget liv.Hur ingår man ett äktenskap?

- När katoliker ska ingå ett förhållande så gör dem det i en kyrka där prästen frågor dem några frågor som måste besvaras för att han ska kunna viga dem dvs förklara dem som man och hustru. Frågor som tex "Är ni beredda att under hela ert liv leva tillsammans som äkta makar i ömsesidig kärlek och respekt?" Efter att ha svarat "Ja" på alla frågor, eller rättare sagt bekräftat alla frågor på det sätt som förväntas, förväxlas ringarna. Prästen välsignar ringarna och därefter ger brudgummen bruden ringen och säger:

(t. ex.) Maya Ismael, ta emot denna ring och bär den som ett tecken på min kärlek och trohet. I Guds Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Och sedan tvärtom.

Får katoliker välja sin egen partner, även om det skulle vara någon som har en annan religion?

- Katoliker får gifta sig med någon från en annan religion men det kräver en speciell dispens. Det markeras att äktenskapet är ett avsteg från den katolska förväntan, och den som inte är katolik ingår äktenskapet under andra villkor än vad katoliken gör.

- I den lutherska kyrkan är äktenskapet inte ett sakrament utan en form av samlevnad som kyrkan uppmanar till. I äktenskapet visar makarna kärleken och troheten till varandra. Men även om de avger ett löfte om trohet och kärlek i nöd och lust, får skilsmässa inledas. Dem anser att ett äktenskap går att upplösa. Detta beror på att protestanterna inte anser att äktenskap är något så stort, utan det anses mer vara ett undantag från ett sätt att leva som är att föredra.

Vad betyder äktenskapet för protestaner?

- Även om äktenskapet alltid har prioriterats av kyrkan har de aldrig setts som en förutsättning för ett lyckligt liv. Kyrkan ser äktenskapet mer som samhällets grundläggande enhet för gemenskap och som samlevnadsformen mellan en kvinna och en man. Syftet med detta är att skydda och befrämja kvinnans och mannens kärlek och gemenskap liksom att ge liv och fostran åt barnen. Genom äktenskapet växer även nya generationer fram.Statskyrkans formulering om bröllopslöftet innehåller inget om att man lovar varandra något utan det är egentligen en "avsiktsförklaring".Vid det tillfället då man ingår ett äktenskap ska man givetvis vara 100 % säker på att det ska hålla livet ut men man måste samtidigt vara medveten om att en del äktenskap spricker ändå på grund av flera olika skäl. Frikyrkan håller inte med utan säger att det är ett absolut och allvarligt löfte - ett löfte mot varandra, inför församlingen och inför Gud. När man avlägger det skall man ha för avsikt att hålla det, alltså att älska i nöd och lust och att hålla sig till sin partner. Men samtidigt är det viktigt att förstå att livet förändras, och händer det att två makar inte kan leva ihop måste det finnas förlåtelse för det.

Vad gäller i ett äktenskap?

- Det som främst ska gälla i ett äktenskap är ömsesidighet och trohet, både mentalt och sexuellt. "Två är en" kan man formulera det som, och livet ska speglas av gemensamheten.
Protestantismen har inga lagar eller regler som säger att kvinnan ska göra det och det, utan man följer samhällets normer, vilket betyder att det är olika i olika länder.

Hur ingår man ett äktenskap?

- När man ska ingå ett äktenskap måse man göra en hindersprövning hos skattemyndigheten. Skälet till detta är att man vill vara övertygad om att ingen av de blivande makarna redan är gifta eller att andra hinder föreligger. När man fått besked om om detta och allt är klart, ringer man en präst och sätter upp en tid för giftermålet. Därefter träffar de blivande makarna prästen och diskuterar vigselns innehåll, kärlekens villkor och dess problem. Då träffar man även organisten och bestämmer vilken musik det är som ska spelas. Detta "mötet" brukar vara i ungefär 1 timme.

Själva vigseln äger rum i kyrkan och den består av tre delar. Först har man en undervisning som då innebär bibelläsning, prästen förklarar att giftermålet är ett livslångt förbund. Sedan kommer samtycket, prästen frågar om makarna vill ha varandra. Svarar de båda då ja, förväxlas ringarna och så sker en förbön för deras framtida lycka tillsammans. Under tiden omramas detta med musik och psalmer.

Man kan föra fram bruden till altaret på två sätt. Det ena sättet är att fadern tar fram henne, det är det engelska och det norska sättet. Det andra sättet är att bruden själv går fram tillsammans med den blivande maken. Det första alternativet kan man tycka är "gulligt" men om man tittar tillbaka på historian till denna handligen så hittar man en sned kvinnosyn. Det var nämligen så att förr i tiden var det brudens far som bestämde om giftemålet skulle bli av eller inte, och just därför var det han som lämnade över henne till mannen. Ordet giftemål kommer ursprungligen från "giver mala" vilket kan översättas till ungefär "ger tillåtelse". Efter ceremonin skrivs paret in i vigselboken och detta meddelas rätt fort till myndigheter.
Ville även påpeka att det inte finns några bestämmelser om hur paret ska vara klädda, man får i princip komma hur man själv vill. I tex jeans och t-shirt men de flesta väljer självklart en mer stilig klädsel.

Får protestanter välja sin egen partner, även om det skulle vara någon som har en annan religion?

- Protestaner får gfita sig med någon från en annan religion men dock måste minst en av dem vara medlem i en kyrka. Det finns ingen inställning som säger att man inte får gifta sig med vem som helst, som man kan finna i t. ex. Islam.

Islam har två inriktningar, shia-muslimer och sunni-muslimer. Trots att man kan se skillnader på deras syn på äktenskap, så ansåg jag inte att det var så pass stora skillnader och just därför tycker jag inte att det är relevant att dela på dem.

Äktenskap inom Islam skiljer sig en hel del från de kristna sättet, även om det finns en del likheter. Äktenskapet är en helig plikt för en muslim även om det inte står i Koranen. Det är otänkbart att en kvinna eller man skulle leva ensamma hela livet därför att ett liv utan familj är onaturligt och även tragiskt.

Hur uppfattar man äktenskap som muslim?

- Den islamiska uppfattningen om äktenskap är att äktenskapet är en parmanent relation mellan en man och en kvinna. Just därför är det mycket ovanligare med skilsmässor i islamiska länder än i tex Sverige. Äktenskapet är alltså en livslång förbindelse och inte bara något som varar så länge som kärleken varar.

Det är inte bara en uppgörelse mellan en man och en kvinna, utan snarare mellan två familjer och dess släkt och även klaner. Familjen och även släkten har ett stort inflytande och just därför uppstår det ofta att det är dem som parar ihop en pojke och en flicka. Dessa två individer, pojken och flickan, träffas några gånger under kontrollerande former för att få möjligheten att lära känna varandra på ett sätt som man kan uppfatta som alldeles för "ytligt".


Genom att prata förväntas det att de lär kännas varandras intressen och inriktning. Efter dessa "träffar" beslutar man om det ska bli ett giftermål eller inte. Både flickan och pojken kan vid denna tidpunkt säga nej, men dock så betraktas en flickas tystnad som ett ja. Och om det skulle bli så att båda vill, så går oftast pojken hem till flickans familj och "ber om flickans hand". Det uppstår aldrig att flickan går hem till pojkens familj om ber om hans hand. Detta anses vara skam men dock så finns det ett undantag. Det kan vara så att en man vet att han inte lever länge till och vill därför inte lämna sin dotter "ensam" (flickan anses vara främst pappans ansvar men även brödernas), pratar med pojkens föräldrar och berättar om hur det ligger till. Detta kan ske, men det händer väldigt sällan.

Det varierar rätt mycket på i vilken ålder man är i när man gifter sig. Kvinnorna är oftast yngre än männen. Det kan vara mellan 10 - 20 års skillnad. Förut gifte man sig i en väldigt tidig ålder, mellan 10 - 16 år, men det har förändrats. Dock så kan det fortfarande uppstå men det är större chans att det sker i tex Asien än i Europa.

Varför får bara mannen ha fyra "äktenskap"?

- Enligt Islam, så kan en kvinna bara ha en man åt gången medan en man kan ha upp till fyra hustrur samtidigt. Det finns flera skäl till detta eller rättare sagt flera åsikter. Förr i tiden ansåg man att polygami (månggifte) inom både jordbruk men även ökenområden, var ett sätt att skaffa billig arbetskraft. Man förklarade även att det var acceptabelt med månggifte på grund av att efter stamkrigen som orsakade att många män dog, fanns det ett överskott av kvinnor och flera av dem blev ju änkor. Just därför ansåg man att en man kunde ha mer än en hustru. Fördelen med detta var att på så sätt fick kvinnorna sin försörjning ordnad.

Andra åsikter och argument är att först och främst så anser man att det är bra därför att det undviker att överaktiva män är otrogna om det bara har en fru. Vissa menar också på att sterilitet eller en obotlig sjukdom hos kvinnan är ett skäl som mannen kan använda för att ta sig ytterligare en hustru. Det anses ju vara väldigt viktigt att få barn. Barnlöshet i ett äktenskap leder oftas till skilsmässa. Men för att mannen ska kunna ta sig flera hustrur, måste han kunna behandla alla lika bra.

Varför får bara männen?

- För en muslimsk man är det tillåtet att han gifter sig med en kvinna som inte är muslim. De som tillhör "Bokens folk", dvs muslimer, kristna och judar är de andra alternativ som finns. I vissa stater är det även tillåtet att en muslimsk man kan ingå ett äktenskap med en hinduisk kvinna. Däremot så får inte en muslimsk kvinna gifta sig med någon som inte är muslim. Om det skulle uppstå att en man av en annan religion skulle vela gifta sig med en muslimsk kvinna måste han konvertera till Islam, detta enligt Islamisk lag. Följer inte mannen detta, upphör äktenskapet genast att gälla. Enligt Sharia lagen får inte en gravid kvinna gifta sig och om det skulle uppstå, kan detta äktenskap upplösas i domstol.

Man kan finna flera olika regler om vem det är tillåtet att gifta sig med och vem det inte är. Det är förbjudet att gifta sig med två systrar samtidigt.

Vad innebär "korttidsäktenskap"?

- Som jag nämnde ovan så finns det två olika inriktningar inom Islam, Shia muslimer och Sunni muslimer. Inom den shia-islamiska inriktningen finns det något som heter korttidsäktenskap (muta på arabiska och sigeh på persiska). Detta innebär att en shia-muslimsk man kan gifta sig permanent med fyra kvinnor som då blir hans hustrur, precis som en Sunni muslim kan, men dock så finns det en liten skillnad. En shia-muslimsk man kan också ingå ett obegränsat antal korttidsäktenskap vilket då innebär att mannen i utbyte mot brudpris och daglig försörjning får sexuell tillgång till kvinnan under den fastställda perioden. Man inlder detta äktenskap genom att man skriver ett kontrakt där det ska framkomma vad för pris mannen ska ge kvinnan och även när äktenskapet skall både starta och avslutas.

Skulle barn födas i ett korttidsäktenskap, anses det vara stigmatiserande dvs nedvärderande utpekande. Detta anses även för en kvinna som ingår ett sådant äktenskap men dock så går det inte att jämföras med en prostituerads ställning. Oftast brukar de kvinnor som ingår detta äktenskap ha låg status sedan innan. Som kvinna är det bara tillåtet att man är i ett korttidsäktenskap åt gången, man får påbörja ett nytt när tidsperioden är slut.

Shia-muslimerna försvarar detta äktenskap med att kvinnor och män har olika behov av sex men även att män som har fruar som bor långt bort (tex pga av att mannen jobbar) behöver "ersättnings-fruar". Man har varken velat eller kunnat förbjuda detta. Sunni-muslimerna är helt emot detta och kritiserar därför shia-muslimerna för omoral, på just denna punkten.

Vilka konsekvenser medföljer om kvinnan är otrogen?

- I Sharia lagen uppfattas äktenskapsbrott som något väldigt allvarligt. I många fall, i stränga islamiska samhällen, leder det till döden. Detta är enligt koranen men dock inte genom att man blir stenad till döds utan att kvinnan ska hållas inomhus tills döden tar henne eller tills Gud "förbereder" henne någon annan utväg. Dock är det mycket svårt att bevisa otrohet enligt koranen. Det krävs fyra trovärdiga personer som har varit ögonvittnen till otroheten. Om det skulle uppstå att mannen ljuger, dvs att han anklagar sin fru för otrohet trots att det inte är sant, blir han bestraffad.

För att komma undan detta måste han skaffa fram fyra vittnen, och kan han inte det, måste han svära fyra gånger inför Allah om att han talar sanningen. Då ska egentligen (även om det sällan uppstår), den anklagade kvinnan få samma möjlighet att svära inför Allah att mannen ljuger. Om det uppstår att båda svär inför Allah, betyder det att någon av dem inte talar sanning. Detta kan då leda till att äktenskapet upplöses.

Hur ingår man ett äktenskap?

- För att ett äktenskap ska vara giltigt enligt islamisk lag krävs båda parternas samtycke och även ett ekonomiskt avtal som kvinnan ska få (mahr som det heter på arabiska). Båda parterna måste underteckna ett äktenskapskontrakt och vittnen måste finnas närvarande.

När man inleder ett äktenskapskontrat kan man införa flera olika vilkor som tex att kvinnan inte accepterar att mannen har flera hustrur samtidigt som han är gift med henne. Brudprisets storlek ska beslutas skriftligt och summan ges till kvinnan då det anses vara hennes privata egendom enligt islamisk rätt. Förut var det kvinnans far som tog emot pengarna. De senaste åren har även den summan bruden ska få, blivit mycket högre. Det beror helt enkelt på vad både flickan och hennes familj tycker är en rimlig och bra summa. Skälet till att flickan får en viss summa pengar eller guld (det kan vara vad som helst, bara det är värdefullt) är för att hon ska känna sig försäkrad om att hon har en slags "säkerhet" om det skulle uppstå att paret separerar. I ett äktenskap så är det ju mannens uppgift att försörja både kvinnan och deras barn.  

Är skilsmässa tillåtet?
- Om mannen ger kvinnan ett äktenskapslöfte är det väldigt svårt och ofta omöjligt att bryta det, särskilt i ett land som Saudiarabien. Där vore det helt fullständigt otänkbart! Ett "acceptabelt" skäl till att införa en skilsmässa är om kvinnan inte kan få barn. Då har mannen rätt till att ta sig en ny fru eller att skilja sig. Om det skulle vara så att mannen inte kan få barn, kan kvinnan ansöka om en skilsmässa. Men som jag nämnde tidigare, är det inte tillåtet att hon har mer än en man inom äktenskapet.

Oj, blev ett rätt långt inlägg haha! Jag har knappt känt av att jag har skrivit så mycket, det bara flyter på. Så är det när man är intresserad av något, man forskar verkligen kring det. Som ni märker så har jag skrivit en hel del om Islam och det beror ju på att jag själv är muslim och kan mycket om det. Men som sagt, man kan ju finna vissa likheter bland Kristendomen och Islam. Katolikerna anser att ett äktenskap är ett heligt sakrament, och för muslimerna så anses det vara en helig plikt. Däremot ser protestanterna det ur en helt annan synvinkel, nämligen att även om äktenskapet alltid har prioriterats av kyrkan, så anses det inte vara en forutsättning för ett lyckligt liv. Dem tar inte ett äktenskap lika "allvarligt" som både katolikerna och muslimerna gör.

När ett äktenskap ska inledas, förklaras det hur viktigt ett äktenskap är. Det gör det för alla tre, katoliker, protestanter och muslimer. Skillnaden då är nog bara att katolikerna och protestanterna får "undervisningen" av en Präst medan muslimerna får det av en Imam. Ytterligare en likhet mellan dessa tre är vad som gäller i ett äktenskap. Främst är tillit och trohet det viktigaste!

När det gäller att gifta sig med den man själv vill, även om man inte har samma religion, så ser katolikerna lite "strängt" på detta även om det är tillåtet. Det verkar inte vara något som dem gillar därför att dem uppfattar det som ett avsteg från sin religion. Protestanerna håller inte riktigt med utan dem tycker att det är okej så länge minst en av dem är medlem i en kyrka. Muslimerna anser att mannen får gifta sig med någon från en annan religion men att det inte är tillåtet när det gäller kvinnor. Det kan accepteras om kvinnas partner konverterar till Islam men helst vill man ändå att kvinnan från början tar någon från sin egen religion.

Att kvinnan kan vara den som friar anses inte vara fel inom kristendomen, men inom Islam får det inte uppstå. Det är ju en olikhet som har sina "förklaringar". Jag personligen tror att detta beror på olika kulturer och tradtitioner, inte religioner. Allt handlar ju om hur man är uppfostrad, vad som är rätt och fel. Jag är uppfostrad så som att det måste vara pojken som friar, det är inget snack om saken.

Likheterna bland alla tre, katolikerna, protestanterna och muslimerna, är vad som gäller när man ska ingå ett äktenskap. Det är ganska likt även om det finns en del skillnader. På något sätt samlas alla i en "lokal" (låter kanske dumt att kalla kyrkan och moskén så) men ja, därefter får man ju en del undervisning, och sedan besvarar/bekräftar man några frågor. Det finns ju självklart några skillnader, som tex musiken, psalmerna o s v.

Nu tänkte jag dela med mig lite av mina personliga åsikter efter att ha berättat ren fakta. Jag är som sagt muslim men jag är emot en del av Islams "regler". Jag tycker det är så himla dumt att en man får gifta sig med fyra kvinnor, men att en kvinna inte får? Nu menar jag inte att en kvinna också bör få göra det, men hur kan man vela ha fyra äktenskap? Det speciella med ett äktenskap är ju den kärleken man känner till sin partner. Och vanligtvis så kan man väl inte vara djupt förälskad i flera stycken? Man har alltid en som man anser vara världen för en, en som man vill dela sitt liv med. Jag tycker att det är så himla puckat! Hur kan man resonera så? Aja, jag ska inte hacka upp mig på det.

Och när det gäller korttidsäktenskap? Jag visste inte ens att det fanns något som hette så utan jag fick faktiskt reda på det idag, efter att ha sökt efter en massa information. Jag kan säga att jag blev smått irriterad över sånt trams! Hur kan man ens vilja inleda en sådant äktenskap? Ett äktenskap som inte betyder någonting! Ja det är helt sjukt, men så är det, man måste leva med det. Ytterligare en sak som jag ogillar med min religion det är att mannen på något sätt framställs som bättre än kvinnan? Han får gifta sig med någon från en annan religion, han kan ha 4 hustrur, han kan skilja sig om han inte anser att hans hustru uppfyller vissa "krav". Ja det är ju en hel del. Jag vill bara att ni ska förstå min poäng med det jag säger, för jag kan ju sitta och fortsätta förklara detta i timmar men det är inte meningen, för det kommer aldrig ta slut! Jag kan diskutera detta hur länge som helst.

Jag tycker inte heller om hur katoliker resonerar kring att man inte kan upplösa ett äktenskap. Man kan omöjligt veta vad som lär hända i framtiden, vilka problem som kan uppstå mellan ett par. Just därför måste skilsmässa vara tillåtet, men det ska ju absolut inte missbrukas! Men jag är helt emot att man ska tvingas leva med någon man inte vill leva med, även om det är av personliga skäl. Man måste ta hänsyn till detta! Jag tycker om hur protestanterna resonerar kring detta. Dem har helt rätt!

Jag vill även påpeka att man verkligen ska undvika att stressa sig in i ett äktenskap. Även om man är så djupt förälskad och är helt säker på att den man funnit är den enda och den rätta. Det är ett väldigt stort beslut man tar, det är ju inte så enkelt att välja den man ska leva resten av sitt liv med. Många tänker, "ah man kan bara skilja sig" men det är inte så enkelt som man tror. Det finns en massa påföljder till det. Som sagt, man blir rätt dum när man är kär! Det jag tror orsakar att många stressar sig in i ett äktenskap är att dem vill vara försäkrade om att ens partner endast är deras. Det är vad jag tror, det behöver ju inte vara så. Det sista jag tänker ta upp är att jag personligen tycker att det är viktigt att man är oskuld när man gifter sig. Har man ett förhållande med någon, och är rätt säker på att det kommer hålla framöver, eller rättare sagt att man är säker på att man har en framtid ihop, så tycker jag inte att det är något fel med att förlora sin oskuld innan giftemål. Dock måste man vara rätt försäkrad om det. Självklart kan det uppstå att relationen bryts, och så har man "förlorat" något värdefullt, men då har man ju inget val mer än att gå vidare och försöka glömma det.

Ja jag har nog fått med det jag ville få med. Jag hoppas att ni tyckte att nlägget var intressant och att ni kanske lärde er något nytt. Har ni några frågor är det bara att fråga, jag gör mitt bästa för att ge er det svar ni är ute efter. Hej svejs mina kära läsare!

Kram så länge!

Maya

Buddha vs Jesus

Siddharta levde rikt och lyxigt tills han en dag bestämde sig för att ge sig ut i landet. Då såg han lidande människor och insåg att alla inte har det så bra som honom. Han bestämde sig för att söka sanningen. Siddharta vandrade i 6 år och blev lärd av några av Indiens bästa lärare. Sedan mediterade han för att finna sanningen. Under tiden blev han frestad av mara men han var stark nog att vinna över maran. Efter denna händelse blev Siddharta Buddha, den upplyste. Buddha vandrade runt länge för att lära ut sin kunskap till andra. Han dog när han var 80 år och nådde enligt de flesta Nirvana. Vissa tror att Buddha kom tillbaks ner till jorden för att hjälpa människorna.

 

Några av likheterna mellan Buddha och Jesus var att de både föddes övernaturligt. Buddha kunde gå så fort han föddes och hans framtid var redan då förutbestämd. Jesus mamma hade inte ens haft sex när hon födde Jesus. En annan likhet är att både två blev frestade. Jesus blev frestad av djävulen då han fastade. Djävulen sa att Jesus skulle göra övernaturliga handlingar för egen vinnings skull. Jesus var stark nog att stå emot. Händelsen liknar det jag nämnde ovan, då Buddha blir frestad av maran. När Jesus korsfästes dog han men kom sedan tillbaka till joden. Mahayanerna tror att även Buddha kom tillbaka till jorden efter sin död. Både Jesus och Buddha uträttade också en del mirakel.

Målet i dessa två religioner är att nå frid. Buddisterna vill nå nirvana och kristna vill nå paradiset. Där finns deras själsliga slutmål. Skillnaden är att buddisterna riktar in sig på att man i nirvana är totalt upplyst medan man i paradiset är lycklig och fridfull.

Jag känner inte att jag varken är buddist eller kristen men jag föredrar buddisternas sätt att se på världen. Jag tror på karma liksom buddisterna gör. Jag gillar den åttafaldiga vägen mer än vad jag gillar de kristna budorden. Buddisterna bryr sig om alla sina medmänniskor, även om djuren. De kristna verkar inte anse att djuren är lika mycket värda som oss människor. Dock gillar jag att man inom kristendomen når friden och lyckan i paradiset vid slutet. Att vara totalt upplyst känns inte lika lockande då jag tror att meningen med livet är att vara lycklig. Jag tror varken på att onda människor pånyttföds eller hamnar i helvetet, utan jag tror att alla människor kommer till friden. Ingen människa är ond rakt igenom.

Emilia Andersson

Levnadsregler inom islam och kristendom

Satt och gjorde klart ett arbete som jag fick i religion, så nu har jag min lilla paus innan jag måste göra andra saker. Arbetet gick ut på att jämföra Islams och Kristendomens levnadsregler. Jag tänkte ni kunde läsa mitt arbete och lämna en kommentar om vad ni tyckte om den.

Inom Islam finns det 5 så kallade pelare, som en troende muslim bör följa. Om du är muslim så ska du uppnå alla dessa. För utan dem hade det muslimska livet rasat samman. Varje dag måste dem därför sträva efter att gör goda handlingar och välja det goda istället för det onda.

1. Trosbekännelsen - Är att tro på gud eller (Allah) som muslimer säger och på att Muhammed är hans profet.
2. Bönen – Det är en annan viktig del inom Islam. Man ska be 5 gånger om dagen man ska helst be på en bönematta eller någonstans där det är rent. Innan man ber ska man också tvätta sig eller (abdest) som vi säger. När man ber bönen ska man vända sig mot Mecka och även falla på knä med pannan för att visa tacksamhet mot gud och att visa att du är muslim. Fredags bönen är den viktigast under veckan och man ska åtminstone då samlas i moskén för att be tillsammans.
3. Zakat – Slags skatt till de fattiga för inom Islam så tror vi på att alla ska ha ett tak över huvudet. Därför ska det vara minst 2,5 % av vad man tjänar.
4. Ramadan – Är en fastemånad där muslimer under en månad inte får äta under dagen. Man ska inte äta, dricka röka eller ha sex. Detta ska man göra för att kunna förstå och medlida med de fattiga. Detta ska man inte göra från gynning till solnedgång. Under månaden ramadan som Muhammed mottog den först uppenbarelsen.
5. Hajj – Det är vällfärden till Mekka. Du ska minst en gång under ditt liv vällfärda till Mekka ochvandra runt Kaba sju gånger motsols. Men du får inte åka ditt om det på någon sätt förstör familjens ekonomi eller om man inte har en bra hälsa.

Inom Kristendomen ska man utgå från de 10 ordbuden. Som lyder så här;

1. Att du ska tro på och bara på en och inte fler.
2. Vi får inte missbruka guds namn, därför ska vi inte svära eller förbanna vid hans namn, eller använda det till ett bedrägeri och lögn. Man ska istället använda hans namn till nöd, tackar, lovar och när man ber.
3. Inte förakta Guds ord utan hålla det heligt och istället höra och lära det.
4. Sabbatsdagen är när gud gjorde jorden på sex dagar och på sjunde dagen vila han. Man ska alltså hålla denna dag helig och därmed också vila en dag om veckan.
5. Visa respekt för din mamma och pappa och även hedra dem. För då mår du bättre och då lever du längre.
6. Inte dräpa, inte göra någon illa, inte mörda utan hjälpa personen i nöd.
7. Inte begå äktenskapsbrott, därmed inte vara otrogen. Att man och hustru älskar och hedrar varandra.
8. Inte stjäla andras ägodelar utan hjälpa så det aldrig händer.
9. Du ska inte vara falsk mot din medmänniska. Inte ljuga för personen eller prata skit om honom utan man ska tala sanning.
10. Att man ska vara trogen och göra sina plikter. Så att vi inte lockar någon som arbetar för honom bort från oss.

Jämför Islam med Kristendomens levnadsregler.

Både tror på en och samma gud. Muslimer tror på att Muhammed är en av profeterna. Kristna tror att Jesus är Guds son. Inom islam är Jesus också viktig för i koranen står det att Jesus kommer återuppstå. Inom islam så ber man 5 gånger om dagen och i kristendomen ber man när det faller dig. Kristna går till kyrkan varje söndag och för muslimer är det heligt att gå på fredagar. Muslimer fastar under en hel månad, kristna fastar 40 dagar före påsk. Dock är söndagar undantag. De gör det till minne av Jesus frestelse. Muslimer gör det för att medlida med de fattiga. Kristendomen har inga profeter men, de har heliga personer. Kristna ber och prästen håller bönen.

Vad tycker jag;

Om du är en troende Kristen eller Muslim så kommer du följa dessa för på något sätt kommer du närmar gud och din tro när du gör det. De 5 pelarna kommer från koranen som skrevs av profeten Muhammed. De 10 budorden står skrivna i bibeln och det är gud som inristade dem i stentavlor och det var Moses som hittade dem på berget Sinai. Om man inte lever efter levnadsreglerna då är du inte troende och därför kommer hamna i helvetet. Religiösa regler finns nog för oss att följa, lära in och förstå och göra så att man kommer närmare himlen och inte helvetet. Du vill veta var du hamnar efter döden och om du följer dessa regler hamnar du i paradiset men, gör du inte så vill du inte veta var du hamnar. Jag tycker de känns vettigt och bra att ha religiösa regler att följa. Jag är nog inte så religiösa som jag kanske trodde jag var, för jag lär mig nya saker varje dag om min religion som jag ibland aldrig tänkt på. Men vissa är så pass religiösa att de bara följer det som står men, inte vet vad som är rätt och fel i det ”verkliga livet”. De är så religiösa att de glömmer att vara snälla och omtänksamma och glömmer att kärlek också spelar stor roll i livet. T.ex. jag kan inte förstå att en människa kan hata en person så mycket att den inte kan träffa sin egen son eller barnbarn för att hans fru kommer från en annan religion. Du påstår dig vara helig men, de dömer utan att känna personen. De föraktar personen, hur följer de då de religiösa reglerna? Vi vet inte vara vi kommer hamna efter döden men, vi vill känna att vi har gjort bra gärningar i livet. Då kan vi dö fridfullt och med hjärta så fylld med glädje och kärlek. Jag tror handlar om något större än allt annat, något jag inte kan beskriva för de svårt. Det finns konflikter och ibland kan jag gå galen bara jag tänker på det. Det får dig att tänka och analysera något jag aldrig riktigt får ett korrekt svar på.

Den åttafaldiga vägen- en möjlig väg att gå

Buddhismen är en av de största religionerna i världen och har sitt ursprung från Indien. Den grundades för ungefär 2500 år sedan av en prins som kallades för Sidharta Gautama. Buddhismen är indelad i två framträdande riktningar Mahayana och Theravada. Skillnaden mellan dessa inriktningar är att Theravada-folket anser att uppnå nirvana är bara för proffsen och munkarna. Vanligt folk kan inte nå detta tillstånd, dem får sikta på nirvana i ett kommande liv. Med att uppnå Nirvana menar buddisterna att man slocknar ut efter döden och sedan finns det inget mer, man uppnår insikten i tillvarons yttersta verklighet. Enligt Theravada-folket har det bara funnits en buddha och det var Sidharta Gautama. Mahanya-folket menar då att vem som helst kan uppnå nirvana och att det har funnits flera buddhor. Buddhismens religiösa individers mål är att nå nirvana och bli fri från lidandet i världens eviga cirkel av återfödelse. Har man inte nått nirvana återföds man till något nytt beroende på vad för liv man har levt innan men det är inte samma själ som vandrar vidare, utan summan av antalet egenskaper människan haft.

Buddisterna har fyra ädla sanningar och den första är att livet är lidande. Dem menar då att hela människans tillvaro är lidande. Den andra ädla sanningen är att lidandet kommer ur begäret vilket menas att man strävar efter en massa saker som man inte kommer ha någon nytta av och på det sättet lider man. Den tredje ädla sanningen är att om begäret upphör då upphör lidandet också, här menar buddisterna att man har nått en insikt i livet där man vet vad livets mening är och vad som är orsaken till lidandet då tar lidandet slut. Den fjärde ädla sanningen är att om man följer den åttafaldiga vägen och når nirvana är den enda utvägen till att bli fri från lidandet.

Den åttafaldiga vägen går ut på att buddisternas har åtta plikter att följa i livet som därmed leder till nirvana. Plikterna går ut på att man har kunskap om de fyra ädla sanningarna. Alla individer ska visa medkänsla, man får inte tex mörda, inte stjäla, inte prata strunt. Det är också viktigt att man lever ''rent'' det vill säga att man inte tar droger, avstår från vapen handel med mera. Att ljuga och svära är också förbjudet. Man ska ha rätt strävan det innebär att utveckla det goda och bekämpa det onda. Lär man sig att behärska sina sinnen, handlingar och tankar genom och även lär sig att koncentrera tanken genom meditation kan man nå nirvana. Men man måste också bli av med alla sina begär tex pengar och makt.

En buddist i vardag har det inte lika lätt att följa den åttafaldiga vägen som en nunna eller en munk har det i ett kloster. Därför har dem några moralregler som att inte stjäla, inte mörda, inte dricka alkohol, inte vara otrogen och inte ljuga. Dem här moralreglerna tycker jag är väldigt lätta om man tror på sin religion, tror man verkligen på sin religion kan man lätt följa dessa reglerna. Personligen är jag muslim men om jag ska vara ärlig vet jag inte vad jag ska tro på. För att jag har inte fått den kunskapen om min religion som det ''troende folket'' har fått. Å andra sidan tycker jag att buddisternas normer är väldigt lika muslimernas. De har även en likadan trosbekännelse, i Islam är det ''dem fem grundpelarna'' och i Buddismen är det ''de tre juvelerna''. Muslimer och buddisterna har både ett speciellt ställe där de kan be på. Buddisternas bönplats är Tempel och muslimernas är Moské. Både religionerna är allmosagivande, det vill säga att muslimerna ger mat till dem behövande och buddisterna ger mat till munkarna i och med att dem inte får äga någonting, dels för att munkarna ska be för dem och dels för att det ska ge människorna bra karma. Den största olikheten mellan dessa religionerna är att enligt buddisterna återföds man efter döden men enligt muslimerna dömer Gud en om man ska komma till paradiset eller helvetet. Jag tycker att buddhismen är mer som en levnadssätt än en religion eftersom de inte tror på någon ''större makt''. Själv tycker jag att buddisternas ideér om livet verkar mer realistiska än muslimernas.

Av Sonia Sahibzai

Buddhismens livsmål nirvana

Inom buddismen ses niravana som en fullständig frihet från begär, hat och självbedrägeri. Att uppnå nirvana är detsamma som att bli upplyst eller uppvaknad. Man uppnår nirvana genom att handla rätt, och att handla rätt inom buddhismen är att följa fem enkla moralregler: att inte skada eller döda, att inte stjäla, att inte vara otrogen, att inte ljuga och att inte använda droger.

Nirvana är en av de mest betydelsefulla idéerna inom buddismen. För buddhister och inom många riktningar av hinduismen är det slutmålet för mänsklig strävan. När buddhister tänker på nirvana så börjar de inse att vi försvinner, kommer igen, försvinner, kommer igen... och den insikten leder till frågan: hur skall jag kunna dra mig ur detta tröstlösa livets hjul?

Grundbetydelsen av nirvana är okänd men en populär uppfattning är att ordet anspelar på att lampan är släckt, där lampan betyder den trefaldiga elden: passionen, ondskan och dumheten.
Man har också liknat nirvana vid en bortblåsning
så att livet tänks som ett löv som blåses bort av vinden.

Det viktiga är att det betecknar frånvaron av allt det som kännetecknar livet. Det som kännetecknar nivana är lidande.I allt vad vi gör, i allt vad vi osträvar efter finns lidande.Varje gärning resulterar i lidande, varje handling bär i sig lidandets frö. Nirvana betecknar den absoluta frånvaron av detta lidande.

Detta är raka motsatsen till islam där man försöker göra så goda handlingar man kan i livet för att senare gå till paradiset efter döden. Medans buddister tror på nirvana och strävar efter död eller rättare sagt ha frånvaro hela livet både när de lever och när de är döda. Jag tycker verkligen inte att nirvana är en bra tanke eftersom man bör ha posstiva tankar både när man lever livet men även till döden. Man ska alltid ha ett mål i livet. Att tro på nirvana är som att leva för att dö medans jag som muslim har lärt mig att leva för att göra goda handlingar, för att hjälpa de fattiga och massa goda gärningar som får mig att återuppfödas i paradiset.

Man kan fråga sig själv om nirvana bara är ett paradis? Nej, för det är faktiskt så att man redan i livet kan uppnå nirvana. Fast Buddha uppnådde inte det fulländade tillståndet av nirvana förens han avled. Det är därför det buddhistiska nyåret går efter Buddhas dödsdag i stället för hans födelsedag.

Hur uppnår man nirvana då? Man följer bara den vägen som Buddha lärde ut. Denna väg symboliseras av den åttafaldiga vägen som ritas som ett hjul med åtta ekrar och som blivit symbol för hela den buddhistiska religionen. De åtta vägarna ska man inte gå efter en efter en utan samtidigt. Kan vem som helst nå nirvana då? Ja, alla med en buddhanatur i sig och med det menas alla levande varelser. Man behöver inte vara munk för att nå nirvana. Alla oavsett kön, ålder, art osv kan bli en buddha.

Riham Younis Sp3B.

Regler inom kristendom och islam

De kristnas regler är egentligen självklarheter. De tio budorden är grundlagarna enligt religionen. Men jag som inte särskilt insatt i ”min religion” tyckte att de tio budorden lät lite konstiga när jag läste dem. Dessa lagar är skrivna för väldigt längesedan då detta var mer aktuellt men vissa regler går inte att följa oavsett tid. T ex Du skall inte ha begär mot din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa. Nu menar jag inte att jag brukar vilja stjäla åsnor och tjänare av mina vänner men vi kan förnya det till att åsnan och tjänaren är nutidens mobil och dyra bil. De tio budorden uppkom då Gud gav dem till Moses. Om Gud personligen gav dessa regler till Moses bör dem vara rätt viktiga.

Ett annat budord är att man ska hedra sin far och mor. Jag förstår att man ska vara snäll mot sina föräldrar men religioner verkar hänga upp sig galet mycket på detta. Om min pappa misshandlar mig varje dag, ska jag då hedra honom? Det är våra föräldrar som valt att skapa oss så om något borde dem hedra oss lika mycket. Givetvis ska vi ge våra föräldrar respekt på samma sätt som de ger respekt till oss.

Den kristna lagen har en förbannelse. Om vi bryter mot Guds regler slår förbannelsen in. Men då Kristus är så omtänksam mot oss människor slipper vi undan förbannelsen och blir förlåtna. Trots att våra synder blir förlåtna så ska vi ändå försöka leva rätt med Gud.

Detta med alla synder är dumt. Det hade kunnat funka om det som gav oss synder hade varit vettiga anledningar men om det är en synd att vara homosexuell eller en synd att ha sex som ogift tycker jag att dessa synder förstör mer för oss människor än vad de ger oss nytta. Gud gör sina regler efter sig själv så det är honom vi ska efterlikna. Om vi inte liknar Gud blir det plötsligt en synd. Varför skapade han oss helt olika om han inte vill att vi ska vara det? Är homosexuella människor mindre värda för att de blir kära i samma kön och ska jag leva i synd för att jag inte vill gifta mig?

Islam är uppdelat i två delar; tron och sharian. Sharia betyder regler och innebär att man ska dyrka Gud, att man ska ha en viss moral och att man ska följa regler som bestämmer hur människor ska bete sig mot varandra. Det finns också brottslagar, ekonomiska principer och liknande.

Muslimer ska helst ska äta halalslakt. Det innebär att djuren hänger upp och ned och förblöder. Vissa muslimer vill inte äta köttet om djuret fått bedövning. Varför i hela världen skulle Gud vara för djurplågeri? Men i Koranen står det vad som ska ätas och inte. Man får t ex inte äta från djur som självdött. Muslimer får inte heller äta gris, även om det slaktas på muslimskt vis. Det är för att Gud sagt till folket att inte äta det och Guds vilja ska respekteras antar jag.

Muslimer ska inte heller dricka alkohol. För kristna är det inte en så hemsk sak att dricka lite öl och vin ibland men det är konsekvenserna av alkoholen som är problemet. Denna regel tycker inte jag är konstig. Man måste vara ren i huvudet så att man kan göra som Gud vill. Jag tror att avstå från alkoholen innebär att man visar respekt för Gud.

Jag anser att reglerna som skapats i religionen, som att man inte ska dräpa och att man ska ha en bra moral, kan vara bra riktlinjer för hur man ska leva. Men utan religionen hade vi nog listat ut det ändå. Jag har aldrig blivit uppväxt med religion hemma och mina föräldrar kan ännu mindre än vad jag kan om Gud men ändå vet jag och mina systrar om att vi inte får stjäla och att man ska uppföra sig bra. Regler är hinder från att göra det man verkligen vill. Regler kan behövas då vi inte vill leva i en galen anarkiststat, men de ska komma från människans förnuft och inte från en gammal helig bok. Att islam kan regler efter hur människan ska leva vara bra för individer men att styra ett helt land efter dessa uråldriga regler är det dummaste. Jag har hört att muslimer är väldigt accepterande mot folk med andra religioner men det verkar inte de styrande i arabländerna förstå.

Så, det jag tycker är att folk ska få leva efter vilka regler de vill. Oavsett om de kommer från Gud eller inte. Men människans förnuft (som säkert Gud gett oss) ska vi verkligen använda och ifrågasätta vissa religiösa regler som hindrar oss från att leva våra liv.

Emilia Andersson